Nu tar jag avstånd!

Nu backar jag tillbaka och tänker stänga av. Jag orkar inte älta mer med mig själv och mina tankar om Dig längre. Jag bara orkar inte.
Jag vet inte vad mer jag kan göra... Jag har bett om ursäkt, jag har hållit med om att jag har varit elak och sagt dumma saker. Men inget verkar hjälpa.
Nu kan jag inte göra mer. Jag kan inte spola tillbaka tiden, även om jag skulle vilja.

Dig får jag iallafall ingen kontakt med längre ändå. Du svarar inte på mina sms, du har totalblockerat mig på Facebook och under den jobbiga tiden med rånet mot Christian så hörde du inte av Dig en enda gång.

Det är lugnt. Det gör ingenting. Just nu känner jag ingen ilska eller irritation som jag har gjort i princip varenda dag hittills. Det är helt enkelt så att jag inte orkar. Det tär på mig.

Du var min bästa vän. En sån vän man får en gång i livet men aldrig igen. Du kände mig på ett sätt som ingen annan gjorde. Jag litade på dig och du svek mig inte en enda gång.

Du sa att Du ville hålla kontakten med mig. Varför gör du då såhär?
Vad har jag gjort den här gången? Jag bara undrar.... Frågorna är många.

Men nu har jag tröttnat. Jag orkar inte mer. Du vill inte ha med mig att göra och då kan jag bara behandla Dig på samma sätt.

Jag älskar Dig och Du kommer alltid att vara mycket speciell för mig.

Det här är det sista jag tänker skriva om dig här. Från och med nu måste jag ta tag i mitt liv och sluta älta vad som hänt.

Det är bara så det är.